Tack för att jag alltid är sedd av Dig!

Jag tackar dig, Fader, för att jag får leva genom Dig.

Om än ingen människa ser mig,
är jag alltid sedd av Dig.

Om än jag aldrig lär känna mig själv,
är jag till fullo känd av Dig.

Tack för att Du alltid ser mig
genom din älskade Son.

Tack för att jag är villkorslöst förlåten och älskad
av Honom.

Tack för att Du dagligen kallar mig vid namn,
så att jag på nytt kan finna mig själv i och genom Dig.

Tack för att Du, när min kropp en gång kläds av mig,
tar mig hem till Dig, där jag får vara för evigt.

Utan Dig är jag ingenting

Herre, vad skulle jag göra om inte du fanns i mitt liv? Vad skulle jag göra utan dig?

Du är mitt liv! Du är mitt allt! Utan dig är jag ingenting!

Jag blickar tillbaka i mitt liv och ser stunder då jag knappt kunde stå upprätt.
Jag var så belastad av alla tyngder som fanns i mitt hjärta.

Utåt syntes ett leende på mina läppar,  men inuti mig var jag fylld av sorg.

Gud, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag ville bara att du skulle räta på min rygg.
Jag ville kunna skratta igen, ett skratt som kom från mitt hjärta. Men glädjen i mig var borta.
Tyngden på mina axlar kändes mig övermäktig.  

Det fanns dagar då jag inte ens ville resa mig upp ur sängen för att allt var så jobbigt.
Mitt hjärta blödde och jag ropade efter dig.

Jag undrade när du skulle komma till min hjälp? Med tårar sade jag: Gud jag orkar inte mer!
Jag är helt slut! Kom till min hjälp! Hur länge till ska det vara så här?

Herre Du sade:

Be så skall ni få, sök så skall ni finna, bulta så skall dörren öppnas.

Och jag svarade Dig: Herre om jag ber fel, lär mig att be rätt,
om jag söker fel, lär mig att söka och om jag bultar fel, lär mig att bulta rätt.

Trots tider då jag mådde riktigt dåligt fanns det ändå något som gjorde att jag inte gav upp;
det var hoppet och tron på att Du inte skulle överge mig!

Och det gjorde Du inte! Jag tackar Dig min älskade Gud för den styrka jag har idag.
Du har givit mig kraften och glädjen åter och jag vet inte hur jag ska kunna tacka Dig.

Jag är Dig evigt tacksam! Tack för att Du inte övergav mig och för att du alltid finns vid min sida,
även i stunder när allting känns  hopplöst.
 
Tack för din oändliga kärlek till dina barn och din öppna famn som bara väntar på att vi ska komma till dig!

Herre, vad skulle jag göra om inte Du fanns i mitt liv?

Vad skulle jag göra utan dig?

Du är mitt liv! Du är mitt allt!

Utan dig är jag ingenting!

Amen

Fader vår

I Lukasevangeliets elfte kapitel ber lärjungarna Jesus att lära dem be.

Jesus introducerar då Fader vår, eller som det heter i dag, vår Fader, i deras böneliv.

Det är en bön som spänner om hela livet. Det kan därför vara på sin plats att stanna till inför vad vi verkligen ber om när vi ber vår Fader. Bönen som per definition är en böneskola i sig.

Bönen börjar med att bedjaren vänder sig till Gud, släpper sitt perspektiv och överlåter sig till Gud, genom en trefaldig önskan:

"Låt ditt namn bli helgat, låt ditt rike komma, låt din vilja ske",

Guds karaktär, uttryckt i hans namn och hans herravälde blir föremål för meditation.

Låt oss nästa gång vi ber vår Fader reflektera över hur mycket vårt böneliv i övrigt formas efter dessa tre böner.
Det är nämligen ett befriande perspektiv som betonas, ett perspektiv Jesus vill ska följa oss i all vår bönegemenskap med Gud.

De tre böner som sedan följer handlar om det mänskliga livet. Nuet, det förgångna, och framtiden poängteras:

"Ge oss idag vårt bröd", "Förlåt oss våra skulder.", "och utsätt oss inte för prövning."

Den första bönen är en anhållan om att Gud ska bevara oss i dag, i nuet. Den andra, att Gud ska förlåta och hela det som ligger bakom oss, och den tredje slutligen, en bön om beskydd in i framtiden.

Intressant är också att dessa tre böner är tydligt kopplade till den treenige Guden. I den första bönen är det Gud Fadern, uppehållaren av allt liv, som vi vänder oss till.

I den andra är det sonen, försonaren och frälsaren, som är adressat.
Han som dött och uppstått för att förlåtelse ska kunna ges och människan därmed få ett upprättat liv.

Den tredje bönen riktar sig till Den Helige Ande, hjälparen och vägledaren som Jesus sände, som ger kraft till ett kristet liv. Hela livet sätts med andra ord in i Guds sammanhang genom bönen Fader vår.

Be Herrens bön på morgonen innan du stiger upp, det ger styrka och kraft inför den kommande dagen, be den också när du lagt dig till ro för natten.

Bönen Fader Vår är den bön som Jesus själv lärt oss att be. Det är en helig bön som innefattar allt. Ber du den med ett ärligt hjärta, kan du vara viss om att du vilar tryggt i Guds hand, vad som än händer i livet.


  När ni ber skall ni inte vara som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas av människor. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön.

Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull.

Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det.

Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.

Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen.

Ge oss i dag vårt bröd för dagen.

Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss.

Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde.

Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er.

Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Matteus 6: 5 - 15 (Folkbibeln)

Min hjälp kommer från Herren

Jag lyfter mina ögon upp till bergen.
Varifrån skall min hjälp komma?

Min hjälp kommer från Herren,
som har gjort himmel och jord.

Inte skall han låta din fot vackla,
inte slumrar han som bevarar dig.

Nej, han som bevarar Israel,
han slumrar inte, han sover inte.

Herren bevarar dig,
Herren är ditt skydd
på din högra sida.

Solen skall inte skada dig om dagen,
och inte månen om natten.

Herren skall bevara dig från allt ont,
han skall bevara din själ.

Herren skall bevara din utgång och din ingång
från nu och till evig tid.

Psaltaren 121


Sandkornet blev en pärla!

Pärlor är produkter av irritation. Detta inträffar när det kommer in ett främmande föremål innanför en musslas skal,
t ex ett sandkorn.


Den fina känsliga musslan börjar utsöndra en läkande vätska till det irriterade stället och så småningom så blir det en pärla.


Hade inte den där irritationen funnits, hade det inte blivit någon pärla. Men nu blev det irriterande sandkornet en pärla!


Inte undra på att vårt himmelska hem har pärleportar som välkomnar de sårade och slagna.


Silver prövas i degeln och guld i ugnen,
men hjärtat prövas av Herren.


Ordspråksboken 17:3


Du står under Guds beskydd

Två ord kommer att hjälpa dig att hålla ut när du har väldigt lite hopp kvar: accepterande och förtröstan. Acceptera prövningarnas, lidandets, olyckans eller felbehandlandets mysterium. Försök inte att förstå eller förklara det. Acceptera det. Förtrösta sedan frivilligt på Gud för beskydd genom hans kraft, från och med denna stund, fram till evighetens gryning.


För Herren ska ge dig tillförsikt,

och bevara din fot för snaran.


Ordspråksboken 3:26  


Jag är i Dina händer

Fader, låt mig under denna dag, vad som än händer mig, äga den vissheten i mitt hjärta att jag är i dina händer,
att ingenting kan skilja mig från din kärlek.

Hjälp mig att inte göra eller tänka något som berövar mig denna visshet.

Tack Herre

Fader jag vill tacka dig för de människor jag kommer att möta eller på anat sätt stå i kontakt med idag.

Även om de är få, så vill jag tacka dig för dem. Tack Herre för de gränslösa möjligheter du gett varje människa.

Tack för att vi får omvandla en del av det goda hos oss under den här dagen till någon annans glädje.

Du är en borg i nödens tider


Vi är begränsade mänskliga varelser som bara kan se det närvarande och det förgångna.


Framtiden ser lite hotfull ut, så vi behöver hålla i Guds hand och förtrösta på honom så att han kan lugna oss.


Och när vi är envisa och gör motstånd, och han tar tag i oss och skakar om oss för att få vår uppmärksamhet, så blir vi påminda om att det inte är vi som bestämmer.


Gud har en plan för oss, fast den kan verka underlig.


Trots alla risker med att vara i centrum för Guds vilja, är det ändå den säkraste platsen på jorden.


Herren är en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
De som känner ditt namn förtröstar på dig,
ty du överger inte dem som söker dig, Herre. 
 

Psaltaren 9:10-11  


Lyssna noga!

Lyssna noga!

Jesus Kristus öppnar grinden, ser milt på dig och säger:

"Kom till mig alla ni som bär på tunga bördor, så ska jag ge er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat.

Då ska ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt."

Inget komplicerat. Ingen hög fanfar, ingen färd till Mecka, ingen hypnotisk trance,

ingen avgift, inget specifikt lösenord.

Bara: kom och lägg ner din börda.

Det han förser oss med är genomgripande,

åtkomligt och alltid rätt.   


Men jag förtröstar på Dig,
Herre, jag säger: Du är min Gud.
I din hand ligger mina dagar...

Psaltaren 31:15 - 16

I Din närhet

Kanske jag inte behöver veta,

kanske jag inte behöver förklara.

Kanske krävs ingen redogörelse
av det jag känner.

Kanske kan jag bara vara, Gud, i din närhet.

Be till Gud, han hör!

Som ett sandkorn i en öken,

som en droppe i ett hav,

som en myra i en myrstack, är i vimlet - jag.


Här i världen finns miljarder människor av alla slag

Hur kan du mig se i vimlet, 

Gud, det undrar jag.


Hur du orkar bry dig om mig,

det jag inte kan förstå,

men du gör det, och nog är det

mycket skönt att tänka på.


När jag känner mig förlorad,

ensam, liten, utanför,

viskar något inne i mig:

Be till Gud, han hör!



Britt G Hallqvist

Gud är min tillflykt, min starka klippa

Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp.

Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg.

Från Gud kommer min hjälp och min ära.

Gud är min tillflykt, min starka klippa.

Sätt alltid din lit till honom, du folk, öppna ditt hjärta för honom.

Gud är vår tillflykt.

(Psaltaren 62:6-9)

Ge mig styrka

Käre Gud, jag kommer till dig i min förtvivlan
över att den som står mitt hjärta nära har drabbats av sjukdom.

Ge mig styrka att varje dag
försöka vara en god medmänniska,
så att jag orkar stötta och uppmuntra.

Hjälp mig i nattens mörker
att inte tappa modet
och min tro på dig.

Låt mig känna din närhet
när svårigheterna hopar sig.

De som själv vandrat genom dödsskuggans dal,
hjälp mig att uthärda allting, bära allting
och hoppas allting så som kärleken gör,
redan här och nu
och in över evighetens gräns.

Han ser, Han bryr sig om, Han är medveten.

Medan du läser det här, kanske du befinner dig i en situation som verkar hemskt orättvis.

Dina omedelbara omständigheter är svåra och jobbiga att hantera.

Ditt hjärta plågas när händelser utanför din kontroll rullar över dig likt tunga stenblock.

Om din situation ser ut så, vill ag att du ska tänka på:

Gud vet, in i minsta detalj, exakt var du befinner dig i livet.

Han ser. Han bryr sig om. Han är medveten. 

Och, bäst av allt, han rörs av det.

Men han svarade:
"Min nåd är allt du behöver." 
Ja, i svagheten blir kraften störst.

2 Kor. 12:9
     

RSS 2.0